hanna

Relaxe this won't hurt

3 december 2014, 03:21

Jag kommer till den del av vägen som är becksvart och kurvig då the verves bittersweet symphony spelas på radion. Där och då känner jag bara att jag är så done, jag är färdig. Skulle något hända nu som att bilen exploderade eller att månen ramlade ner så skulle det inte göra något för jag är klar.

Det kan inte finnas något kvar nu, jag har upplevt allt, känt så mycket och varit i alla städer.

Så världen; slå mig hårt i ansiktet för det finns ändå ingenting kvar

Kommentera här:

Är en socialt efterbliven hästtjej vilket kan sätta mig i pikära situationer. Gömmer mig bland skönlitteratur och uttrycker mig känslomässigt genom musik. Är dock otroligt omusikalisk, älskar att klappa händer men aldrig i takt vilket är en enastående metafor för att beskriva mitt liv. Skiftar mellan att vara frustrerad, deprimerad och tillgjort klämkäck, alla sinnestillstånd resulterar i hetsätning. Missbrukar cola och ordet fest. Är lättprovocerad, hopplöst ärlig och otålig. Är inte fashionabel, äppelkäck eller gullig. Älskar Clas, katten Tarzan och choklad. Hatar rosa, blommigt och volanger. Har rekord i att köra en bil fylld med så många ballonger som möjligt. Sjunger alltid med i spanska alt franska sånger på fyllan utan att kunna ett ord. Hatar snygg-hets så mycket att jag rakade av mig håret. Har Cat stevens - The wind som personligt soundtrack