vår, ljuvliga vår
Paloma fastnade mest troligt med tåbroddarna och föll, dock överlevde både hon och jag med några skrubbsår men visst känns det som om någon jävlas med mig när alla hästar faller som furor. Hinner jag bli 25 innan jag får en hjärtattack så är det ett mirakel.
Frågan är nu om pea ska hoppa mer, tåls att klura på. Hon är ju rätt fummlig i sig själv och kankse har man inte lika tur om hon skulle falla igen. Mamis choice så att säga.
Idag sja jag dressyra lillen på byavägarna då jag inte litar på ridbanan, kan bli hål i den när som helst typ. Ett bogben om året!
Hoppas ni får en trevlig dag, nu ska jag dricka the och sen sticker jag till gymmet. AUF!
Lill sprätten på dressyrtävling i hultan